Netherlandish Northern Renaissance Painter, ca.1400-1464 major early Flemish master, known also as Roger de la Pasture. He is believed to have studied with Robert Campin. His early works also show the influence of Jan van Eyck. Van Eyck, however, had been a master at objective rendering of detail, whereas Roger in his work portrayed emotions with an assurance that has not been surpassed. His ability to depict piety is reflected in the early masterpiece Descent from the Cross (c.1435; Prado); he depicted with significant restraint the profound grief of the mourners grouped around the tragic figure of Jesus. His composition strongly affected later representations of the theme. Roger became City Painter in Brussels in 1436. He then produced a series of undated altarpieces including the Last Judgment (hospital, Beaune), the Braque Triptych (Louvre), Crucifixion with Donors (Vienna), and Adoration of the Magi (Berlin), which vary in execution from a stress on sumptuous details to a more sculptural rendering of the figures. Roger is believed to have made a pilgrimage to Italy in the holy year 1450. Whether this supposed excursion had any effect on his style is much debated. It has been shown that his Entombment (Uffizi) bears an affinity to the Tuscan treatment of the subject, particularly by Fra Angelico, and that Roger's Virgin and Child with Saints (Frankfurt) has a strong resemblance to the Italian religious art of the day. His style is, however, highly individual. His religious paintings and his portraits are characterized by a straightforward monumentality. The portraits, such as that of a young lady (National Gall. of Art, Washington, D.C.) and of Francesco d'Este (Metropolitan Mus.) exhibit a simple clarity of contour and psychological penetration. Other notable works are his St. Luke Painting the Virgin, of which a version or replica is in the Museum of Fine Arts, Boston, the Crucifixion   Related Paintings of WEYDEN, Rogier van der :. | St Luke Drawing a Portrait of the Madonna | The Last Judgment | Pieta | Sforza Triptych | St Columba Altarpiece |
Related Artists:
Giovanni Domenico Ferretti
1692-1768 Italian Giovanni Domenico Ferretti Location Italian painter. He was the son of the goldsmith Antonio di Giovanni da Imola and Margherita di Domenico Gori. His mother family, which included her brother, the antiquarian ANTONIO FRANCESCO GORI, was extremely influential in Florence and proved very important for Ferretti. In the first years of his life he lived in Imola, where he was sent to study (1708) with the local painter Francesco Chiusuri. After the family moved to Florence, Ferretti was taught there by Tommaso Redi and Sebastiano Galeotti. Later he spent five years in Bologna, an important centre for the practice and teaching of academic painting, where, in the workshop of Felice Torelli, his work acquired its characteristic style.
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
E.Claus
Belgian 1849-1924